Myt: Löpning är den bästa träningen om man vill bli av med de extra kilo

Fakta: När du springer utsätts kroppen för krafter som beräknas till 2-3 gånger din kroppsvikt.

Människor gör misstag, det gör vi alla och det är en del av att vara levande. Många av de misstag jag gjorde tidigare i min träning, har gett mig en hel del kunskap som vad som fungerar och vad som inte fungerar. Denna erfarenhet använder jag varje dag i mitt arbete med träning av mina klienter/idrottare.

Denna erfarenhet gör det också möjligt för mig att skapa snabbt och säkert resultat i mina kunders träning, jag kan garantera att de inte gör samma misstag som jag gjorde, så att de snabbt nå sina mål.

Detta medför att de oftast ser det som enklare och snabbare än de hade tänkt för att få de resultat de drömmer om. Detta kommer av att det går mindre tid till spillo, deras träning blir så att säga, mycket mer effektiv och smartare.

Med alla typer av övningar och typer av träning är viktigt att göra en “cost benefit analyse”, alla övningar bör väljas för att antingen få mig att nå mitt mål, om målet är öka muskelmassa, öka muskelstyrka, viktnedgång, förbättra min rörlighet, undvika ryggvärk eller förbättra kvaliteten på mina rörelser, medan jag undvika ersättningsmönster och minskar risken för skador.

Mycket ofta är människor mycket fokuserade på vad “benefit” övningarna ger, men de tänker inte på “cost” som träningen också ger, att springa är en bra form av konditionsträning, men för vissa kan den potentiella “cost” vara för stor för övningens “benefit”.

Att springa kan betraktas som en kontinuerlig serie av små hopp från en fot till den andra. I varje landning utsätts kroppen för krafter uppskattningsvis mellam 2-3 gånger kroppsvikten (1,2, 3, 4, 5, 6). Detta resulterar i en för en person på 80 kg, landar kroppen på mellan 160-240 kg vid varje landning. Antag att du har en steglängd på 0,8 m per skrit, och att du springer 3 km, det motsvarar en total belastning på 600-900 ton (8).

Detta är en mycket stor stress på benen och ryggraden, vilket ökar sannolikheten för skada. Och om du väger 10-15 kg för mycket, ökar den totala lasten med ett betydande mängd.

Detta är en av de faktorer som gör att för varje 1000 timmars (9) träning, har varje person som springer i genomsnitt mellan 2,5 och 12 springskador. De flesta skador är skador på underkroppen, och oftast är det knäet påverkas. Cirka 50-75% av skadorna verkar vara belastningsskador på grund av denna repetitiva rörelse. Ett annat försök visar (10) att 29,5% av de som var med fick en skada under en period av 13 veckor, 249 skador för 844 löpare.

I takt med att jag lär mig mer och mer om funktionell anatomi, fysiologi, biomekanik och vad som är bra “running mechanics” Har jag fått reda på att löpning kräver mobila och stabila höfter, knän och fotleder, lederna måste så att säga, vara mobila när det krävs, men också vara stabila när det behövs. Jag se ofta att människor som springer inte har en särskilt effektiv form, eller vad man skulle kunna kalla “propper running mechanics”.

Jag rekommenderar alla mina kunder som genom min screnning visar sig ha en eller flera faktorer som visar att de inte bör springa att de i en period helt eller delvis ändrar sin löpning till förmån för roddmaskinen.

Rodd är enligt min mening en mycket underskattad form av konditionsträning, på samma nivå som att springa, men med en mycket mindre risk för skador eftersom det inte samma stora spänning på kroppen.

Referens:
1. Bobbert, M.F., H.C. Schamhardt, and B.M. Nigg. Calculation of vertical ground reaction force estimates during running from positional data. J. Biomech. 24:1095-1105, 1991.
2. Chan, C.W. and A. Rudins. Foot Biomechanics during walking and running. Mayo Clinic Proc 69:448-461, 1994.
3. Dufek, J.S. and B.T. Bates. The evaluation and prediction of impact forces during landing. Med. Sci. Sports Exerc. 22:370-377, 1990.
4. Farley, C.T. and O. González. Leg stiffness and stride frequency in human running. J.Biomech. 29:181-186, 1996.
5. James, S.L., B.T.Bates, and L.R. Osternig. Injuries to runners. Am. J. Sports Med. 6:40-50, 1978
6. Shorten, M.R. and D.S. Winslow. Spectral analysis of impact shock during running. Intern. J. Sport Biomech.8:288-304, 1992.
7. Clancy, W.G. Runner’s injuries. Am J.Sports Med. 8:137-144, 1980.
8. Cavanagh, P.R. and M. LaFortune. Ground reaction forces in distance running. J. Biomech. 13:397-406, 1980.
9. Running injuries. A review of the epidemiological literature. Sports Medicine (Auckland, N.Z.) [1992, 14(5):320-35], Department of Health Science, Faculty of Human Movement Sciences, University of Amsterdam, The Netherlands.
10. A prospective study of running injuries: the Vancouver Sun Run “In Training” clinics. J E Taunton, M B Ryan, D B Clement, D C McKenzie, D R Lloyd-Smith, B D Zumbo

 

 

1 Response » to “Myt: Löpning är den bästa träningen om man vill bli av med de extra kilo”

  1. Katarina siger:

    Idag heter det “alla kan springa” i folkmun. Har försökt lyfta upp (över)viktens (även den ringa) “impact” och betydelse för uppkomsten av belastningsskador under flera år. Känsligt.

    Nu är det ännu mer sensitivt att ta upp det till diskussion i den löparboom som råder.

    Alla ska löpträna oavsett hur skelett, ligament och leder mår av det, och gärna ultradistanser…

Leave a Reply