Joint-By-Joint teori och hur delar av kroppen påverkar varandra

Om man har “analyserat” och testat folk som träningsrådgivare/instruktör/personlig tränare i ett antal år, börjar man se vissa trender i människors muskulära system, som upprepar sig om och om igen. Typiska muskulära obalanser som man upptäcker är precis vad Prof. Dr Vladimir Janda (MD, DSC), en pionjär inom sjukgymnastik och populärt kallas “Father of Czech Rehabilitation” har hittat och “upptäckt”.

När Prof. Dr Vladimir Janda avslutat sin avhandling 1964 (hos patienter med sacroiliac dysfunktion), fann han att vissa andra muskler hade en tendens till svaghet, och andra har en tendens till överaktivering. Han upptäckte att dessa musklers obalans var systematisk, förutsägbara och i hela kroppen.1979 definierade han sin “upper crossed” syndrom och “lower crossed” syndrom.

Upper crossed syndrom är även känd som “student syndromet” eller “kontor syndrom” och är ett mönster av svaga och överaktiva muskler i kroppen, typiskt skapad av din dåliga kroppshållning.

Detta mönster som vi som människor har en tendens att falla in har också uppmärksammats av den världskända elitstyrkecoachen Mike Boyle, som tillsammans med en av världens mest berömda sjukgymnaster Gray Cook, och de har utifrån sin kunskap skapat vad de kallar “Joint-By-Joint” teori. Det är inte ett facit som gäller för alla, hela poängen är att analysera med en systematisk strategi för att rensa lederna ovanför och nedanför den med problemet.

De av oss som är stillasittande, och de av oss som är lite aktiva, tycks migrera till en grupp med liknande rörlighets och stabilitets problem. Det finns naturligtvis undantag, men ju mer du arbetar med träning och rehabilitering, desto mer kommer du att se dessa gemensamma trender, mönster och problem. Det är från dessa trender som de skapat “Joint-By-Joint” teori.

Joint-By-Joint -teorin utgår ifrån tanken att olika leder i kroppen har olika behov, jag kommer här att kort beskriva teorin: led för led, jag börjar med fötterna och arbetar oss vidare genom kroppens olika länkar.

1. Våra fötter har en tendens till svaghet, och kan därför dra nytta av en större mängd stabilitet och motorisk kontroll (att ha motorisk kontroll är att ha kontroll över sin rörelse och funktion).

2. Ankel har en tendens till stelhet, och kan därför dra nytta av större mängd rörlighet och flexibilitet.

3. Knän har en tendens till svaghet, och kan därför dra nytta av en större mängd av stabilitet och motorisk kontroll.

4. Höften har en tendens till stelhet, och kan därför dra nytta av en större mängd rörlighet och flexibilitet.

5. Lumbal och sakral regionen har en tendens till svaghet, och kan därför dra nytta av en större mängd stabilitet och motorisk kontroll.

6. Bröst-regionen har en tendens till stelhet, och kan därför dra nytta av större mängd rörlighet och flexibilitet. Arkitekturen i denna region är avsett att stödja, men dålig hållning kan framkalla stelhet.

7. Den mellersta och nedre hals-regionen (nacken) har en tendens till svaghet, och kan därför dra nytta av större mängd av stabilitet och motorisk kontroll.

8. Den övre hals-regionen har en tendens att till stelhet och kan därför dra nytta av en större mängd rörlighet och flexibilitet.

9. Skulderblad regionen har en tendens till svaghet, och kan därför dra nytta av en större mängd stabilitet och motorisk kontroll.

10. Axellederna har en tendens till stelhet, och kan därför dra nytta av en större mängd rörlighet och flexibilitet.

Lägg märke till hur stelhet och svaghet byter plats ner genom hela kroppen. Naturligtvis kan en skada bryta detta, och självklart finns det undantag, men som sagt, det är ett mycket typiskt fenomen och vi har många gemensamma problem i vårt rörelsemönster.

Vad ligger då bakom att vissa blir stela och osmidiga? Det typiska är att bristande på stabilitet i en del av kroppen, så kompenserar kroppen själv igenom att låsa nästa led i kedjan. För att förklara enkelt: Foten saknar stabilitet – då försöker kroppen återskapa stabiliteten i nästa del i kroppen ankeln.

Joint-by-joint teorien går helt enkelt ut på att titta på leden ovanför och nedanför leden med det egentliga problemet och återställa funktionen i dessa leder. Om du genomför knästabilitets träning och använder dig av den klassiska lösningen, att träna musklerna kring knäna, så kommer du göra ett misstag 9 av 10 gånger. Du antar då att fotleden och höften fungerar som de ska, vilket sällan är fallet. Oftast när vi ser att någon har problem med kontroll av knäet, så finns det avvikelser kring fotleden eller höften. Antingen så har man problem med rörlighet, stabilitet eller muskelaktivering i fotled eller höft.

En orörlig fotled, kan orsakar knäproblem. En orörlig höftled, kan orsakar ländryggsproblem. En orörlig bröstrygg, kan orsakar nackbesvär och axelproblem, eller ländryggsproblem.

Denna modell eller sätt att tänka är något som har påverkat mig i hög grad, och den kunskap det har gett mig är något jag använder varje gång jag gör ett rörlighet -och /eller styrketräningsprogram.

Referens:
Gray Cook, Movement: Functional Movement Systems
Phillip Page and Clare Frank, Assessment and Treatment of Muscle Imbalance: The Janda Approach, 2009

 

1 Response » to “Joint By Joint teori och hur delar av kroppen de påverkar varandra”

  1. Kul att läsa ett bra inlägg, jag studerar just det du pratar om på Grayinstitute i Detroit. Jag är fascinerad över hur snabbt det går att hjälpa folk med problem när man tittar med större synvinkel! Hejja!
    Tack för ett bra inlägg!

Leave a Reply