Argumentationsfel och anekdotiska bevis del 2 av 2
Tanken med denna artikelserie är att hjälpa människor att inte göra argumentationsfel, och lära ut kritiskt tänkande, samt att förbättra kvaliteten av diskussionen. Detta är en fortsättning på del 1 i denna artikelserie.
Ett annat misstag jag ofta ser är att människor överskattar giltigheten av egen erfarenhet och anekdotiska bevis i förhållande till andra bevis med mycket högre validitet, så som högkvalitativa vetenskapliga studier (2, 3).
“There is nothing magical about science. It is simply a systematic way for carefully and thoroughly observing nature and using consistent logic to evaluate results. So which part of that exactly do you disagree with? Do you disagree with being thorough? Using careful observation? Being systematic? Or using consistent logic?” Dr. Steven Novella
Anekdotiska bevis är ofta ovetenskapliga och kan inte användas som bevis grund av olika former av “cognitive bias”. En person som påstår sig ha haft ett möte med en övernaturlig varelse kan presentera en mycket levande historia, men det är inte samma sak som bevis. Jag skriver mer om “cognitive bias” senare.
“Research can be flawed, but we can’t appeal to unscientific opinion > scientific findings, unless those findings are evidenced to be flawed in those specific cases. Researchers do not and cannot prove anything: they can only provide evidence for or against a concept, which may or may not be rooted in anecdotal observations” Dr. Jonathan Fass, DPT
Det är ofta mycket lättare för människor att tro på någon annans berättelse i stället för att ta in komplexa bevis. Vetenskapliga studier är alltid mer exakt (2, 3) än personliga erfarenheter och upplevelser, men vår benägenhet är att tro på det som är tydligare för oss. Vi litar mer på en personlig berättelse än mer komplicerade och kanske inte lika tydliga bevis.
Anekdotiska bevis misstolkas ofta då de har högt värde för personen själv. Om en orsak enkelt kan anslutas, överskattar folk ofta sannolikheten för att den har denna effekt. I synnerhet verkar känslomässigt laddade anekdoter mer verkliga och därmed gett dem mycket större värde.
The three most dangerous words in medicine are “in my experience.” Mark Crislip, MD
Anekdotiska bevis blir ofta ovetenskapliga genom argumentationsfel som “correlation proves causation (cum hoc ergo propter hoc) fallacy”, bygger på den mänskliga tendensen att anta att om en händelse inträffar efter det andra, så är det den första som är orsaken till den andra. Det måste dock sägas att anekdotiska bevis kan vara riktigt bra, för att hitta testbara hypoteser.
Ett allmänt använt exempel för att förklara detta är att det finns ett statistiskt samband mellan försäljningen av glass och antalet drunkningsolyckor under en viss period. Dessa två är positivt korrelerade med varandra. Du kan försöka förklara detta samband genom att härleda ett orsakssamband mellan de två variablerna (antingen glassen orsakar drunkning eller att drunkningar orsakar en ökning av glassförsäljningen).
Men en mer trolig förklaring är att förhållandet mellan försäljningen av glass och drunkningar är felaktig och att en tredje variabel (temperatur/säsonger) drabbar båda variablerna. Att det är varmare på sommaren och varmare temperaturer gör att människor att badar mer och att äter mer glass.
Anekdoter bevisar ingenting. I samtliga fall där flera faktorer påverkar sannolikheten för ett utfall, snarare än att en unik faktor påverkar resultatet, bevisar detta uttalandet inget:
“Min farfar rökte 40 cigaretter per dag tills han dog vid 96 års ålder”
En annan sak som är ett problem med anekdotiska bevis är, som jag har nämnt tidigare att vi som människor inte är så objektiva som vi egentligen tror att vi är. Detta är etablerat i en rad psykologiska mekanismer som gör oss mindre objektiva än vi tror att vi är, är några av dessa kallas “cognitive biases”. Cognitive bias (4) är en avvikelse från vad som anses som rationalitet eller god logik och tendensen att söka eller tolka information och minnen på ett sätt som bekräftar ens förutfattade meningar.
Här är några exempel på flera av dessa:
1. Confirmation bias is the tendency to search for or interpret information in a way that confirms one’s preconceptions.
2. Framing effect is drawing different conclusions from the same information, depending on how or by whom that information is presented.
3. Status quo bias is the tendency to like things to stay relatively the same.
4. Dunning–Kruger effect an effect in which incompetent people fail to realise they are incompetent because they lack the skill to distinguish between competence and incompetence.
En annan anledning till att du inte kan bevisa ditt påstående med en anekdot är att det lätt skulle kunna vara dolda faktorer, som har stor inverkan på resultatet. Det är risk för att det finns en dold variabel som påverkar utfallet som positivt eller negativt. Detta kallas i forskning en “confounding variable”, “confounding factor”, “hidden variable”, eller “confounder”, och är en av anledningarna till att du inte kan visa orsakssamband i stora befolkningsstudier även kallade epidemiologiska studier.
”Regular medicine has antidotes: alternative medicine has anecdotes.” Frank Coffman
Ett exempel på en confounding variable som har observerats i en studie (5) kan vara att personer som konsumerar mer än 80 g kyckling per dag har en högre konsumtion av frukt och grönsaker, än de med ett intag av mindre än 5 g per dag. Eller att män med hög konsumtion av rött kött också har en högre alkoholkonsumtion än män med låg konsumtion av rött kött. Detta påverkar naturligtvis resultatet och om en confounding variable inte upptäckts är något som kan skapa en felaktig slutsats.
“Anecdotal (I.e., practical) experience is simply not nearly as valuable evidence as controlled (scientific) studies. That said, one can only understand this when one takes the time to learn about social psychology and also learns about the scientific method instead of repeating untrue trainer saying like “science results don’t reflect the real world.” Nick Tumminello
Avslutningsvis vill jag säga att jag verkligen njuter av en god, saklig debatt, eftersom jag ofta få en bättre kunskap om ämnet som diskuteras. Resultatet blir ofta att jag sedan söker ytterligare information om vad jag har lärt mig.
“Focus on fallacies provides a constant reminder of how frequently arguments go wrong and lead us away from that goal. Developing the skill of recognizing bad reasoning when we hear it will not only help us to avoid being led astray, it will help us to become effective agents of righting that wrong. I do not enjoy catching people in fallacies; I enjoy hearing a good argument, especially when it leads me to a better understanding or judgment than the one I had before hearing it” T. Edward Damer
För dem som vill ha mer information rekommenderar jag den här artikeln skriven av Jacob Gudiol om att anekdoter inte bevisar någonting här, och kring argumentationsfel här och här.
Att alltid sträva mot att bli bättre och undvika egna ”biases” är något alla borde göra. Marek Behrendt skrev också en väldigt bra artikel om det här.
Nu ska jag nämna att jag gjort nästan alla dessa argumentationsfel. Jag blev medveten om felen jag gjorde när jag argumenterade med en kollega och han påpekade detta. Där började mitt intresse för argumentationsteknik och jag är mycket tacksam för vad denna person gjorde för mig.
Ett tack till mina kollegor Simon Johansson och Marek Behrendt för att ge feedback på denna artikel.
Testa dig själv genom att läsa texten längre ner på sidan. Hur många argumentationsfel som finns i texten står längst ner på sidan.
Reference:
1. T. Edward Damer, Attacking Faulty Reasoning: A Practical Guide to Fallacy-Free Arguments
2. Cook DJ, Guyatt GH, Laupacis A, Sackett DL, Goldberg RJ. Clinical recommendations using levels of evidence for antithrombotic agents. Chest 1995 Oct; 108(4 Suppl):227S-230S.
3. Wright JG, Swiontkowski MF, Heckman JD. Introducing levels of evidence to the journal. J Bone Joint Surg Am. 2003 Jan;85-A(1):1-3.
4. Kahneman, D.; Tversky, A. (1972). “Subjective probability: A judgment of representativeness”. Cognitive Psychology 3: 430–454.
5. Rohrmann et al.: Meat consumption and mortality – results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. BMC Medicine 2013 11:63.
Fallacies Quiz, how many fallacies are in the text below?
“Whatever, your a weak science lover, you don’t look healthy and natural, a lot of people know for a fact that you get cancer from GMO, my friend is a MD and he says it too! When people eat what we have eaten through time and traditionally have eaten, we don’t get cancer, and I have even seen one study that shows this! done by a naturopathic physician.”
“Whatever, your a weak science lover”
Ad hominem
“you don’t look healthy and natural”
Appeal to nature
“a lot of people know for a fact that you get cancer from GMO”
Appeal to a widespread belief (argumentum ad populum)
“my friend is a MD and he says it too!”
Appeal to authority
“When people eat what we have eaten through time and traditionally have eaten, we don’t get cancer”
Appeal to tradition (argumentum ad antiquitam)
“one study that shows this”
Hasty generalization
“and I have even seen one study that shows this! done by”
False attribution
“a naturopathic physician”
False Authority fallacy
